Arbetssysslan har en stor påverkan på medarbetarnas motivation. Är arbetssysslan monoton kan det skapa negativ effekt attityden kring arbetsplatsen och motivationen. Syftet med denna forskningsstudie är att bidra med förståelse kring hur företag med monotona arbetssysslor kan öka motivationen hos sina medarbetare. Fokusen i studien ligger på att ta reda på vilka faktorer det är som kan öka motivationen hos medarbetare med monotona arbetssysslor. Utifrån en kvantitativ surveyundersökning hos tre företag tar vi reda på hur företagen arbetar med motivation och hur medarbetarna upplever motivationen utifrån olika motivationsfaktorer.

Mellan yta och form är ett examensarbete i smyckekonst, påkandidatnivå som undersöker vad en monoton bearbetning av metall kan resultera i. Jag har använt mig av en puns för att göra avtryck i tunt utvalsad plåt. Det bildas små gropar i metallen, sakta växer en nystruktur fram och den tunna plåten blir hård av bearbetningen.Jag har undersökt relationen mellan den enskilda pricken och den yttre formen på plåten, vad händer med ytan när jag går upp i storlek och inom vilken form ska denna yta befinna sig i? Hur förhåller sig den nya ytan till den gamla? Och hur blir ytan bärbar? Bland annat dessa frågor har varit underlag för mitt arbete, men under processens gång harmycket annat kommit till. Tankar och reflektioner kring mitt arbete, framförallt vad bearbetning av metall innebär för mig, upprepningens effekt på arbetet och min fascination för förvandlingen av materialet har varit framträdande..

Monstera Deliciosa är en serveringsbricka för servitriser och servitörer vid servering av drycker och tillbehör. Projektet växte fram då jag blickade bakåt i min tidigare yrkesroll som servitris på restaurang. Kroppen är hela tiden arbetsverktyget i många olika tunga arbetssituationer. Serveringsbrickan fungerar med olika variationsmöjligheter i användandet för att skapa mindre monoton belastning, det går att servera med både höger och vänster kroppshalva vilket annars har varit ett problem för serveringspersonal. Brickan kan alltså bäras vilande på arm/plan hand med val att kunna greppa fast brickan med fingrar i de urfrästa hålen, sedan på axel och sist vilande på höften.

Har de modernistiska principerna med industriellt byggande, funktionsuppdelning och trafikseparering skapat en monoton bebyggelsekaraktär, brist på mötesplatser och brist på lokal kommers? Mitt antagande är att detta är fallet och frågan blir då hur vi kan utveckla möjligheterna för att skapa fler mötesplatser och en dynamisk lokal kommersiell verksamhet? På vilket sätt går det att öka variationen av bebyggelse och lägenheter? Är det önskvärt att överhuvudtaget ändra i en redan befintlig miljö med strikt hierarkisk struktur? Examensarbetet kan ses som en pusselbit i det kreativa och långsiktiga arbetet med att skapa en vision för stadsdelen Rosengård i Malmö. Jag vill redan från början slå fast att jag inte syftar till att skapa ett universellt verktyg för att lösa brister i miljonprogrammets bostadsområden. Jag utgår från projektområdets speciella förutsättningar och relationen till övriga Malmö. Syftet blir att föreslå en framtida stadsutvecklingen som innebär skapandet av nya strukturer och förtätning av bebyggelse för att göra Rosengård till en funktionsintegrerad stadsdel istället för dagens funktionsuppdelade struktur..

Under de senaste två decennierna har kemiresultaten försämrats för elever i grundskolans senare år och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiämnet som ointressant, svårbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi är lågt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning är därför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i anspråk. Elever har även sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det är en fördel att även använda sig av dessa i inlärningsprocessen.

Har de modernistiska principerna med industriellt byggande, funktionsuppdelning och trafikseparering skapat en monoton bebyggelsekaraktär, brist på mötesplatser och brist på lokal kommers? Mitt antagande är att detta är fallet och frågan blir då hur vi kan utveckla möjligheterna för att skapa fler mötesplatser och en dynamisk lokal kommersiell verksamhet? På vilket sätt går det att öka variationen av bebyggelse och lägenheter? Är det önskvärt att överhuvudtaget ändra i en redan befintlig miljö med strikt hierarkisk struktur? Examensarbetet kan ses som en pusselbit i det kreativa och långsiktiga arbetet med att skapa en vision för stadsdelen Rosengård i Malmö. Jag vill redan från början slå fast att jag inte syftar till att skapa ett universellt verktyg för att lösa brister i miljonprogrammets bostadsområden. Jag utgår från projektområdets speciella förutsättningar och relationen till övriga Malmö. Syftet blir att föreslå en framtida stadsutvecklingen som innebär skapandet av nya strukturer och förtätning av bebyggelse för att göra Rosengård till en funktionsintegrerad stadsdel istället för dagens funktionsuppdelade struktur..

Under de senaste två decennierna har kemiresultaten försämrats för elever i grundskolans senare år och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiämnet som ointressant, svårbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi är lågt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning är därför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i anspråk. Elever har även sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det är en fördel att även använda sig av dessa i inlärningsprocessen.

Under de senaste två decennierna har kemiresultaten försämrats för elever i grundskolans senare år och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiämnet som ointressant, svårbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi är lågt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning är därför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i anspråk. Elever har även sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det är en fördel att även använda sig av dessa i inlärningsprocessen.

The purpose of this study was to examine and try to understand the physical environment focusing on the fenomena of scribble and damage at a high school. More specifically its aim was to find out how the pupils themselves discribe their physical environment, the reasons why there are scribble and damage at their school and how they are treated by the adults at the school bearing in mind the scribble and damage that occur. The study took place at one high-school in the southern of Sweden and the methods used were six qualitative interviewes, a minor inquiry in six classes, fotographing the physical environment and putting up scribble boards on the pupils' toilets. The physcial environment was quite bare and monoton and the pupils often felt bored by it. There were few places where the pupils liked being at.

Mitt examensarbete grundar sig i den erfarenhet som jag har skaffat mig under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) i spanska och allmänt utbildningsområde som jag har haft de senaste tre åren och även från vikariat som ämneslärare. Erfarenheter om användning av olika metoder som grundar sig i estetiska dimensionen. Metoder som har förvandlat de monotona lektionerna till inlevelse rika och aktiva lektioner. Aktiva lektioner har gjort att eleverna utvecklat det muntliga spanska språket och också väckt upp och ökat elevernas intresse för det spanska språket och ämnet spanska.  De estetiska metoderna har haft en mycket viktig roll under de aktiva lektionerna.

Rastplatser är något många tar förgivet, de bara finns där längs vägarna med jämna mellanrum. Tyvärr stämmer inte det i hela Sverige. Södra Sverige har ett bra nätverk med rastplatser som kommer med bra mellanrum. Från Gävle och norrut finns det tyvärr en helt annan bild. På rastplatskartan från 2010 ser man tydligt att rastplatserna blir färre och färre ju längre norr ut man kommer.

Rastplatser är något många tar förgivet, de bara finns där längs vägarna med jämna mellanrum. Tyvärr stämmer inte det i hela Sverige. Södra Sverige har ett bra nätverk med rastplatser som kommer med bra mellanrum. Från Gävle och norrut finns det tyvärr en helt annan bild. På rastplatskartan från 2010 ser man tydligt att rastplatserna blir färre och färre ju längre norr ut man kommer.